Månadens fokus augusti: När något börjar skifta

Små steg från sommar till höst. En stilla incheckning med kroppen – och en möjlighet att justera riktning inför det som väntar.

Det är något med dagarna nu, när juli går över och blir augusti.

Ljuset förändras nästan omärkligt, luften känns annorlunda, och kanske börjar du – någonstans långt in – förnimma att hösten närmar sig.

Ofta märks det i kroppen innan tankarna liksom hinner ikapp. Ett slags inre skifte som kanske inte riktigt går att förklara, men som ändå känns. Om du är högkänslig är du kanske bekant med den där känslan – att uppfatta förändringar innan de är fullt synliga. Och övergången mellan sommar och höst bär ofta både en slags längtan och en viss oro med sig.

När du ser tillbaka på våren och sommaren

Våren kan kännas långt borta nu, men den kan liksom fortfarande sitta kvar i kroppen. Tempot, aktiviteterna, alla intryck. Kanske också viljan att få in mer återhämtning i ditt liv – men inte riktigt fick till. När sommaren kom fanns kanske en längtan efter att landa, men hur blev det egentligen?

Kanske kom vilan. Kanske inte. Kanske blev det lite både och – stunder då det var lugnt, men också rastlöshet eller en känsla av att aldrig riktigt hinna ikapp.

Många högkänsliga beskriver just det där: att sommaren inte automatiskt innebär vila, även om man har längtat efter den. Kanske har du varit mer bland folk än du brukar. Kanske tog värmen hårdare än du trodde. Kanske har du märkt att kroppen har bett om mer återhämtning – men att det ändå varit svårt att veta hur.

Just därför kan det vara fint att bara stanna upp en liten stund nu. Bara för att känna efter: Hur har det faktiskt varit? Vad vill du ta med dig vidare – och vad skulle du vilja ändra på? Där du är just nu kan det finnas viktiga små ledtrådar att ta med sig in i hösten.

Vad vill du ta med dig – och vad vill du justera?

Någonstans här, när sommaren fortfarande pågår men något i luften redan börjat skifta, kan det vara ett bra tillfälle att justera kursen lite - om det behövs och det finns utrymme. Att se över vad som faktiskt varit, och vad du längtar efter att bära med dig vidare.

För vissa har sommaren inneburit fler pauser. För andra har den snarare förstärkt en trötthet som redan fanns. Kanske har det varit svårt att hitta till det där som ger vila på riktigt. Och kanske finns det nu, mitt i övergången, en ny sorts uppmärksamhet. En känsla av: Det här vill jag ha mer av – eller det där vill jag inte fortsätta med.

Det kan vara något litet. Som att ge dig själv en stund i tystnad innan dagen börjar. Att låta en viss dag i veckan få vara kravlös. Eller att lyssna på samma guidade paus några gånger i veckan – inte för att du måste, utan för att det faktiskt hjälper dig att landa.

Sådana saker förändrar inte allt på en gång. Men de kan göra vardagen lite mer hållbar.

Från allt jag sett, hört och känt – blev det här nästa steg

Under de senaste åren har jag haft förmånen att följa många högkänsliga i deras försök att hitta mer återhämtning i vardagen. Genom kurser, program och samtal har jag gång på gång sett samma mönster: det som hjälper allra mest är inte en stor förändring – utan det som får återkomma. En tydlig struktur, en plats att återvända till, och en påminnelse om att man inte är ensam.

Många har uttryckt hur skönt det varit att inte behöva “börja om” varje gång orken tar slut. Att istället ha ett sammanhang där pauserna finns kvar, även när man själv tappat dem för en stund.

Det är just därför jag också har skapat ett medlemskap – som ett komplement till det jag tidigare erbjudit. Kurser och program kan ge en stark start, en riktning och viktiga insikter. Men många har uttryckt att det är i det mer långsamma och kontinuerliga som återhämtningen verkligen landar. Att få fortsätta i små steg, utan att börja om. Att ha något att återvända till, även när livet drar iväg.

Är du också nyfiken på medlemskapet? Kika in här:
👉 https://annmariasp.se/courses/medlem

Kanske är det nu något börjar skifta

Det behöver inte vara stort. Det kan börja med en känsla i kroppen, en tanke som rör sig lite långsammare än förut. En längtan efter att inte behöva kämpa så mycket. Eller att få fortsätta där du är – och låta det vara tillräckligt.

Kanske är just den här övergången, mellan sommar och höst, ett tillfälle att lyssna lite mer. Att lägga märke till vad som känns viktigt nu. Och att försiktigt börja röra dig i den riktningen – i din egen takt.

🟡 Vill du dela en tanke? Välkommen in i Facebookgruppen:
facebook.com/groups/hogkansligochstresskanslig

Med värme
/Ann-Mari